Berget

På bilden ser ni mig och berget.
Det är ett mycket högt och vackert berg som står i det vackra landet Norge, inte det mest kända berget eller det som alla turisterna var ute för att se, men det finns.
Jag är ingen vän av bergsklättring, alla gånger jag har försökt har jag börjat gråta eller röka eller båda men jag har ändå en konstig dragning till berg.
Alla gånger jag lyckats ta mig upp på berg, de lägre eller med hjäp av den strålande uppfinningen skidliften har jag drabbats av förunderliga utsikter och tankar klara som höstluft eller isvatten.

en dag

Idag har jag sett tusen cyklister och kört bil av och an,
städat bort Hällnäs sandstrand ur mitt kök, eller om det var Finnholmen eller Trollbacken, känt mig mycket vemodig,
en sommar igen tar snart slut, bläddrat i mina böcker,
tänkt att jag skulle nog inte stå ut med att leva i tystnad ens en halv dag,
vattnat blommor som tydligen vägrar att dö,
tänkt att snart börjar det, det här året, den här hösten, ännu en gång.