Har surfat runt på nätet hela dagen, letat, letat, hittat, tänkt, känner mig mosig i huvudet av allt jag upplevt på nätet idag. Det är så mycket som jag borde göra, så många ideér som jag får, så mycket av allt liksom, så många teatrar det finns, bara en sån sak.
Sedan ringde jag åt människor som blev glada, bara en sån sak.
Hela denna blogg finns egentligen bara till som reklam för en annan blogg, idalavida, det är först en riktigt bra blogg. Idalavida studerar litteraturvetenskap i drömlandet Sverige, bara en sån sak.
Bland alla dessa saker som man borde ha gjort, gör och borde göra, hur ska man kunna välja? Den rätta saken? Den rätta bloggen är däremot lätt.
torsdag 2 september 2010
onsdag 1 september 2010
Väl framme
Sedan kom jag till Tammerfors. Träffade lite trevliga teaterchefer, satt vid forsen på en uteservering och mindes Hiroshima och Nagasaki, för att det hängde ett plakat där längs framme på tegelväggen, kom plötsligt i gång med att skriva något nytt, något gammalt som dök upp igen, kom ihåg att jag har ett speciellt förhållande till Tammerfors och gick sedan på teater.
Och grät mig igenom föreställningen, vilket jag nog inte gör särskilt ofta, tänk att teater faktiskt kan vara så bra. Så mitt i allt, på smärtpunkterna, på det som livet handlar om.
Teater är bäst och så vidare...
Och grät mig igenom föreställningen, vilket jag nog inte gör särskilt ofta, tänk att teater faktiskt kan vara så bra. Så mitt i allt, på smärtpunkterna, på det som livet handlar om.
Teater är bäst och så vidare...
Seinäjoki
Ibland åker jag till Seinäjoki. Jag hittar exakt till tågstationen och ingen annanstans. Jag parkerar bilen på tågstationens parkering och tar tåget söderut. En gång har jag varit till en butik på andra sidan gatan och en gång måste jag köpa spolarvätska på ABC som finns just innan man svänger in på järnvägsgatan.
Senast jag kom till Seinäjoki hade de en ny sak i ena hörnet på tågstationen. En anti-stress-stol, som antagligen hade massage-egenskaper om man stoppade in pengar i det lilla hålet bredvid. Ingen satt i den men jag kunde se framför mig hur den hoppade och skakade sina offer. Sanningen att säga liknade den mest en annan sorts stol. Som man brukar se på TV bilder från Texas.
Jag kunde bara säga, Grattis Seinäjoki, tågstationen, ni har gjort ett fynd.
Senast jag kom till Seinäjoki hade de en ny sak i ena hörnet på tågstationen. En anti-stress-stol, som antagligen hade massage-egenskaper om man stoppade in pengar i det lilla hålet bredvid. Ingen satt i den men jag kunde se framför mig hur den hoppade och skakade sina offer. Sanningen att säga liknade den mest en annan sorts stol. Som man brukar se på TV bilder från Texas.
Jag kunde bara säga, Grattis Seinäjoki, tågstationen, ni har gjort ett fynd.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)